Samtliga citat ur denna text är tagna från boken Virtuell Våldtäkt av Caroline Engvall. Jag har dock vallt att låta texten vara bredare och mer reflekterande än att enbart innefatta denna form av hat och kränkningar. Hat på nätet kan ses i flera former. Sidor som genom verklig eller "alternativ fakta" uppmanar till hat av de som är av en motsatt åsikt eller hat av de som motarbetar dem. De så kallade "hatsidorna." Men det hat som oftare drabbar privatpersoner, helt vanliga människor sker i en mer direkt form. Utsattheten på nätet är idag så vanligt att att många inte ens reflekterar över det. Hatet har blivit normaliserat. Det är helt normalt att hata och uttrycka det riktigt vulgärt. Direkt och utan att tänka på dess konsekvenser. Att bli usatt dagligen för hat kan ha många djuågående effekter. Speciellt för unga människor som ännu inte hunnit bilda sig ett starkt jag och en stark självkänsla och förståelse för vem de egentligen är.
 
"Min grundläggande känsla om mig själv är att jag är fel och inte värd att leva. Allt jag säger är fel, allt jag inte säger är fel. Allt jag gör är fel, allt jag inte gör är fel. Jag ser fel ut. - Hela jag är helt enkelt fel."  (s.138)

Det är lätt att bryta ner och så svårt att bygga upp. Med en medveten dålig handlig kan du bryta ner en person. Kanske är din enda anledning att göra så att du inte håller med om en åsikt. Kanske har du inte ens någon anledning. Det är lättare att hata än att förstå och respektera att alla inte delar dina åsikter. Alla är vi olika.

"Alla var för upptagna med att jag skolkade väldigt mycket. Att jag inte skötte mina betyg som jag skulle och sa alltid att jag fick skärpa till mig. Men ingen tog reda på den verkliga orsaken." (s.104)

Att bli utsatt för hat och trakasserier till den grad att det påverkar en persons dagliga liv och sedan inte blir sedd kan kännas värre än de hatiska orden och handlingarna i sig. Bryr sig ingen? Är det ingen som ser mig? - är frågor som lätt kan uppstå. Och om någon faktiskt bryr sig. Vill de då bara ha ett svar, vilket svar som helst? Eller är de faktiskt intresserade av att höra sanningen?

"Jag blev introducerad till alkohol, cigaratter och andra droger av nya vänner som jag försökte hitta gemenskap med: överallt var tillvaron krasserad och jag började skära mig. Samtidigt som jag utvecklade anorexi och hamnade på slutenvården två gånger. - Men ingen frågade varför jag mådde dåligt. Det viktiga var att medicinera och sätta diagnoser." (s.133)

Varför? Den alltid lika viktiga frågan när vi letar efter att orsakssamband hos någon. Vad är det som gör att personen i fråga utför dessa handlingar? Vad är det som har lett till utvecklandet av ett självskadebeteende och en negativ självbild hos personen? Samtidigt går det såklart att fråga sig själv varför personen blev utsatt? Enligt somliga är detta alltid fel då det anses skuldbelägga offern men samtidigt gör det att vi kan se om personen i fråga befinner sig i en riskzon för att bli vidare utsatt. En offentlig person med starka och provucerande åsikter har en större chans att bli utsatt för våld och hatiska åsikter. Likaså har en ung attraktiv tjej som är klädd för att framhäva sin sexuallitet en ökad risk för trakasserier och överfall. Inget av exempeln menar på att personer bör ändra klädsel eller åsikter, men de kommer självklart vara viktiga faktorer att behandla vid en eventuell utredning. Kort sagt: Säg vad du vill. Klä dig hur du vill. Men var alltid beredd på konsekvenserna av dina aktiva val. En gyllene regel att tänka på är att aldrig säga eller göra något mot en person som du själv skulle må dåligt för om någon gjorde mot dig. Du kan omöjligen veta vad som sårar en annan, men du vet mycket väl vad som sårar dig.


Kommentera

Publiceras ej