Hej min alltid lika döda blogg. Jag vet jag inte bryr mig särskillt mycket om dig och jag vet också varför. Det är inte för att jag finner det problematiskt att skriva. Det är egentligen inte för att jag inte finner tid att skriva. Det handlar om att jag inte känner att jag vill lämna ett allt för stort avtryckt i den digitala världen. Kära blogg, vi lever i en tid av förföljelse, där inget längre är privat. En tid där alla åsiker granskas och får förödande konsekvenser för minsta snesteg. Är det då rädsla som håller mig borta från dig? Jag, jag skulle vilja säga att det är det. Rädslan för att granskas och dömmas även här. Det är sorgligt bloggen men jag ska försöka ge dig mer tid. Det är inget löfte, jag lovar dig inget. Men jag ska försöka.

Kommentera

Publiceras ej