Kommer att börja skriva inlägg om filmerna som jag ser på bio. Titeln kommer kort och gått att bestå av filmens titel för en lättare navigering. Texterna kommer bestå av kortare recensioner eller reflektioner av min bioupplevelse av filmen i fråga, vilka kommer vara samma som läggs upp via min bioklubbsmedlemsskap.
The Last Song handlar om en ung kvinna som precis gått ut high school. Detta med knapp möda och med knappt godkända betyg. En ung tjej som inte känslomässigt har kunnat hantera uppbrottet mellan sina föräldrar. Det är här någonstans vi förs in i handlingen. Ungefär ett och ett halvt år har gått sedan hennes pappa flyttade och nu ska hon och hennes bror spendera sommaren tillsammans med honom i hans hus vid stranden. Temat som helhet är en "coming-of-age" film där huvudrollsinneaverskan får växa upp, lära sig att hatera sina känslor och ta tag i sitt liv. Något som vi alla har eller kommer att gå igenom i våra liv.
På grund av att huvudrollsinnehaverskan är Miley Cyrus, känd från rollen som den populära flick-idolen Hannah Montana kommer nog många avfärda den här filmen direkt. Eller så kommer de lockas till den av samma orsak. Kanske var detta en bra strategi för de inledande föreställningarna sålde slut (nästintill) på den lokala biografen. Men jag vill passa på att poängtera att detta inte är någon "barnfilm", målgruppen tordes snarare vara unga tjejer runt 14-17 år. Även om äldre kan lockas med av huvudstoryn omgivs vi av allt för många saker som känns allt för banala och ytliga. Greg Kinnear, som spelar pappan gör dock en fantastisk bra och känslomässig rollrolltolkning som stjäler föreställningen. Som helhet är filmen dock för enkel, ytlig och fylld av "perfekta" människor för att på allvar beröra en mognare publik. Vilket är synd, fär visst finns det någonting där, men istället för att gräva djupare in i karaktärerna lämnas vi att bli emotionellt berörda av enbart tragiska händelser, och detta fungerar inte om vi inte kan känna med karaktärerna.
Kommentera