Under helgen har jag varit på läger och kongress med SDU på Gotland. Här följer en liten redogörelse för helgen som gått.
Kan börja med några saker jag lärt mig på denna resan:
- använd solskydd om du inte vill se ut som en tomat efter ett par dagar
- Jag är en amatör på att föra fram min sak jämfört med de flesta
- ta med en mp3 spelare
- tydligen så snarkar jag extremt högt enligt mina rumskamrater
- Hela SDU verkar vara lika trevliga som sydavdelning
Torsdag-Fredag
Man kan säga att förberedelserna började redan på torsdagen då jag bestämde mig för att gå i säng redan kl 20 för att vakna i tid. Satte klockan på 03:00 men vaknade redan 2:30 så gick upp det som tur var. 3:10 ringer min skjuts och undrar om jag var klar och att han är där om 20 minuter. Då har jag varken packat eller gjort mig iordning. Paniken sprider sig och jag utför den mest hastiga packning man kan tänka sig och på något sätt lyckas jag bli klar på en kvart. Notera att jag är oerhört långsam på morgonen i vanliga fall.
Längs slingriga landsvägar och aléer beger vi oss norrut och samlar på oss flera trevliga SDU:are innan vi når Oskarshamn. Efter nära 12 timmmar sedan uppstigning befinner vi och äntligen på Gotland. Första intrycket är postitivt, var 13 år sedan jag varit på Gotland tidigare så var i inget som var direkt försökt i minnet men jag upplevde det som väldigt fint. Visby är en vacker stad i mina ögon.
Vi släppar oss framåt till vårat övernattningsställe där vi märker att vi inte kan checka in fören 17:00. Då är klockan runt 14:20. Vi sätter oss och myser i värmen o gräset och funderar på vad vi ska göra. En försöker kontakta Erik Almqvist som dumt nog verkar ha mobilen avstäng just vi detta tillfället. Efter en timme bestämmer vi oss för att gå ner på stan medsläpandes våran tunga packning. När vi väl kommit ner på stan lyckas vi äntligen få tag på Erik som meddelar att han nu är där vi ska vara. Vi missade honom precis och måste nu släpa tillbaka alla väskorna igen. Vi SDU:are får verkligen släpa med saker säga jag bara
Efter att ha lämnat av våra väskor beger vi oss till ett trevligt matställe på stan som var riktigt mysigt om än dyrt. Stämningen verkligen kändes rent ut sagt mysig. Kvällen avrundades med ett besök på en lokal resturang där vi heja fram Sverige när de mötte England i fotboll. Jag är själv ingen fotbollsfantast men från 1-3 till slutet var det en sådan rysare att det var omöjligt att inte ryckas med. Hela stället verkligen lyfte när det hände något på tv-skärmarna. Maten var för övrigt riktigt god med vi fick vänta riktigt länge på att få den. (över en timme)
Lördag
Förmiddagen var mest fokuserad på SDU kongressen som man redan kan läsa om i en tråd här på forumet. Vi hade intressanta grupp disskussioner och det var kul att få följa hur allting går till väga. William Petzäll medförde en mer lättad stämning till kongressen, man märker verkligen av människornas personligheter när man ser och träffar dem på riktigt jämfört med att bara ha sett dem på diverse klipp på SD tv osv.
Efter kongressen hade vi i uppgift att hitta en mataffär i Visby. Vi hade 2 timmar på oss så det tordes inte vara helt omöjligt. Vi yrade runt först genom stan, genom en gågata, runt till stan verkade ta slut, förbi en circus och längs med en andra gågata. För att märka att efter en timmes vandring var vi tillbaka på utgångspunkten utan att ha sett en enda mataffär. Vi fortsatte jakten mot motsatta hållet och då helt plötsligt får jag syn på något som kan tänkas vara en mataffär, jag går lite närmare för att kolla och får det bekräftat. Lyckan är total. Vi har hittat det omöjliga, en ICA affär i stan. Nu återstår bara att hitta en väg tillbaka. Efter att ha yrat oss igenom gränder och trånga gator är vi nästan tillbaka till vårat uppehälle. Dock har vi börjat bli sugna på glass. Så medans vi spanar efter någonstans att köpa glass får vi istället syn på Kent Ekeroth med följe som nu letar efter en affär. Självklart måste vi som goda SDU:are visa vägen till vårat lyckade fynd. På något sätt lyckas vi också.. någerlunda att guidade dem, även om det tog 10 minuter längre för vi gick fel. Men shhh berätta inte det Efter denna strapats fick vi slutligen våran glass och märker också att nu ska vi träffas om ungefär en kvart. Vi skyndar oss för att byta om till lämpliga kläder innan det är dags att bege sig ut för att grilla. Stämningen var på topp i början, men efter en stund blev det riktigt kallt och fåglarna hade fått vittring på våran mat och flög i attackpositioner ovanför våra huvuden. En del stannade men jag och en stor grupp bestämde oss för att begå oss tillbaka. Väl tillbaka blev det mest snack och de flesta drack och hade trevligt. Jag bara hade trevligt eftersom jag inte dricker. Bestämmer mig istället för att skriva ner en idé som formats i mitt huvud angående digital kultur, uppehovsrätt och fildelning så att jag inte glömmer bort den.
Kvällen höll på i samma tecken, många SDU:are fick tillfälle att få prata med de från distrikt från andra delar av landet och stämningen var hela tiden på topp. Igenom allsånger och dricka. Natten var en väldigt splittrad upplevese för många då vi delades i huvudsak upp mellan ett par olika ställen. Själv bestämde jag mig för att sova relativt tidigt och la mig redan runt halv ett.
Söndag
Jag vaknar och vet ej vilket tid det är. Bara ligger och vrider och vänder mig tills jag tänker att nu får det räcka. Kan inte ligga här hela dagen. De andra i rummet verkar vakna så jag frågar dem vad klockan är. Men jag hade fel för de sov tydligen bara i konstiga ställningar så jag råkade väcka dem. klockan var för övrigt bara 06:40.. oops. Efter en snabb dush får jag höra en yrvaken rapport om vad som hade hänt under natten och det var en vild historia som inkludera allt från fontänbadande via kroggragg till vilda politiska debatter runt morgonkvisten. Efter att alla har fått tillfälle att duscha beger vi oss för att äta frukost. Då märker vi att trots att vi redan varit vakna i runt 2 timmar är INGEN annan vaken än. Efter 20 minuter yrar William fram och säger god morgon dock och fortsätter med att försöka få liv i de andra
Efter en seg start på morgonen är det dags att spela brännboll. Det blir en spännande kamp mellan Skåne mot resten. Jag är inte ens säker på vem som vann men det var kul. Fast jag måste säga att det var äckligt att springa i den värmen, började svettas något oerhört och kände bara att: nej tur vi inte ska spela mer. På vägen tillbaka var vi några stycken som klättrade upp på toppen av ett utsiksställe på visbyborgen och blickade ut över stadslandskapet. Jag höll mig på säkert avstånd från kanten dåtill jag inte gillar höjder
Efter detta blev SDU:arna väldigt splittrade. Vi åt en gemensam lunch på en resturant och sedan begav sig folk åt lite olika håll. Jag och några till begav oss på till att se vad Vänsterpartiet höll på med i Almedalen och följde snacket där lite. (Nej inte talet utan tidigare.) Jag märker att kloickan blivit allt för mycket och det är dags att försöka samla ihop mitt gäng för återfärd. Ett par av dem var tröga med vi kom slutligen med våran båt och fick även tillfälle att säga ett ordentligt adjö till flera SDU:are.
Båtresan hem och bilresan följs av flera livliga disskusioner i gruppen angående strukturering av csn bidrag, nationalism, skolpolitik samt hur vi ska ställa oss i förhållande Israel/Palestina konflikten. Vi han nästan hela vägen hem innan vi var klara med det hehe. Efter att ha släppt av två personer och det återstod tre personer i bilen hände något oväntat.
På en mörk väg, smal, mörk med alé på båda sidorna möter vi en skadad bil som står snett över vägen. Föraren verkar inte skadad men är i chocktillstånd. Vår förare tog en snabbt besult och bad oss stanna i bilen medans han pratade med honom, satte upp varningstrianglar och pratade med inkommande bilister. Vi får reda på att han hade kört på ett vildsvin på vägen, att de varit flera stycken och att följden blev att han åkt in i ett träd med bilen. Vi var alla i ett smått chocktillstånd och insåg att han vi inte precis innan stannat en liten stund extra för en sak hade vi kunnat vara mitt i denna olyckan och vem vet hur det hade gått? Man får anta att ödet var på våran sida idag och även på denna andra förare som verkade klara sig utan synbara skador. Runt 2 på natten beger vi oss bort från scenen som nu har täcks av ambulsans, polis och brandmän. Genom bilens cd-spelare lyssnar vi på Dangerzone från topgun och påminns om våran egen dödlighet.
Kan börja med några saker jag lärt mig på denna resan:
- använd solskydd om du inte vill se ut som en tomat efter ett par dagar
- Jag är en amatör på att föra fram min sak jämfört med de flesta
- ta med en mp3 spelare
- tydligen så snarkar jag extremt högt enligt mina rumskamrater
- Hela SDU verkar vara lika trevliga som sydavdelning
Torsdag-Fredag
Man kan säga att förberedelserna började redan på torsdagen då jag bestämde mig för att gå i säng redan kl 20 för att vakna i tid. Satte klockan på 03:00 men vaknade redan 2:30 så gick upp det som tur var. 3:10 ringer min skjuts och undrar om jag var klar och att han är där om 20 minuter. Då har jag varken packat eller gjort mig iordning. Paniken sprider sig och jag utför den mest hastiga packning man kan tänka sig och på något sätt lyckas jag bli klar på en kvart. Notera att jag är oerhört långsam på morgonen i vanliga fall.
Längs slingriga landsvägar och aléer beger vi oss norrut och samlar på oss flera trevliga SDU:are innan vi når Oskarshamn. Efter nära 12 timmmar sedan uppstigning befinner vi och äntligen på Gotland. Första intrycket är postitivt, var 13 år sedan jag varit på Gotland tidigare så var i inget som var direkt försökt i minnet men jag upplevde det som väldigt fint. Visby är en vacker stad i mina ögon.
Vi släppar oss framåt till vårat övernattningsställe där vi märker att vi inte kan checka in fören 17:00. Då är klockan runt 14:20. Vi sätter oss och myser i värmen o gräset och funderar på vad vi ska göra. En försöker kontakta Erik Almqvist som dumt nog verkar ha mobilen avstäng just vi detta tillfället. Efter en timme bestämmer vi oss för att gå ner på stan medsläpandes våran tunga packning. När vi väl kommit ner på stan lyckas vi äntligen få tag på Erik som meddelar att han nu är där vi ska vara. Vi missade honom precis och måste nu släpa tillbaka alla väskorna igen. Vi SDU:are får verkligen släpa med saker säga jag bara
Efter att ha lämnat av våra väskor beger vi oss till ett trevligt matställe på stan som var riktigt mysigt om än dyrt. Stämningen verkligen kändes rent ut sagt mysig. Kvällen avrundades med ett besök på en lokal resturang där vi heja fram Sverige när de mötte England i fotboll. Jag är själv ingen fotbollsfantast men från 1-3 till slutet var det en sådan rysare att det var omöjligt att inte ryckas med. Hela stället verkligen lyfte när det hände något på tv-skärmarna. Maten var för övrigt riktigt god med vi fick vänta riktigt länge på att få den. (över en timme)
Lördag
Förmiddagen var mest fokuserad på SDU kongressen som man redan kan läsa om i en tråd här på forumet. Vi hade intressanta grupp disskussioner och det var kul att få följa hur allting går till väga. William Petzäll medförde en mer lättad stämning till kongressen, man märker verkligen av människornas personligheter när man ser och träffar dem på riktigt jämfört med att bara ha sett dem på diverse klipp på SD tv osv.
Efter kongressen hade vi i uppgift att hitta en mataffär i Visby. Vi hade 2 timmar på oss så det tordes inte vara helt omöjligt. Vi yrade runt först genom stan, genom en gågata, runt till stan verkade ta slut, förbi en circus och längs med en andra gågata. För att märka att efter en timmes vandring var vi tillbaka på utgångspunkten utan att ha sett en enda mataffär. Vi fortsatte jakten mot motsatta hållet och då helt plötsligt får jag syn på något som kan tänkas vara en mataffär, jag går lite närmare för att kolla och får det bekräftat. Lyckan är total. Vi har hittat det omöjliga, en ICA affär i stan. Nu återstår bara att hitta en väg tillbaka. Efter att ha yrat oss igenom gränder och trånga gator är vi nästan tillbaka till vårat uppehälle. Dock har vi börjat bli sugna på glass. Så medans vi spanar efter någonstans att köpa glass får vi istället syn på Kent Ekeroth med följe som nu letar efter en affär. Självklart måste vi som goda SDU:are visa vägen till vårat lyckade fynd. På något sätt lyckas vi också.. någerlunda att guidade dem, även om det tog 10 minuter längre för vi gick fel. Men shhh berätta inte det
Efter denna strapats fick vi slutligen våran glass och märker också att nu ska vi träffas om ungefär en kvart. Vi skyndar oss för att byta om till lämpliga kläder innan det är dags att bege sig ut för att grilla. Stämningen var på topp i början, men efter en stund blev det riktigt kallt och fåglarna hade fått vittring på våran mat och flög i attackpositioner ovanför våra huvuden. En del stannade men jag och en stor grupp bestämde oss för att begå oss tillbaka. Väl tillbaka blev det mest snack och de flesta drack och hade trevligt. Jag bara hade trevligt eftersom jag inte dricker. Bestämmer mig istället för att skriva ner en idé som formats i mitt huvud angående digital kultur, uppehovsrätt och fildelning så att jag inte glömmer bort den.Kvällen höll på i samma tecken, många SDU:are fick tillfälle att få prata med de från distrikt från andra delar av landet och stämningen var hela tiden på topp. Igenom allsånger och dricka. Natten var en väldigt splittrad upplevese för många då vi delades i huvudsak upp mellan ett par olika ställen. Själv bestämde jag mig för att sova relativt tidigt och la mig redan runt halv ett.
Söndag
Jag vaknar och vet ej vilket tid det är. Bara ligger och vrider och vänder mig tills jag tänker att nu får det räcka. Kan inte ligga här hela dagen. De andra i rummet verkar vakna så jag frågar dem vad klockan är. Men jag hade fel för de sov tydligen bara i konstiga ställningar så jag råkade väcka dem. klockan var för övrigt bara 06:40.. oops. Efter en snabb dush får jag höra en yrvaken rapport om vad som hade hänt under natten och det var en vild historia som inkludera allt från fontänbadande via kroggragg till vilda politiska debatter runt morgonkvisten. Efter att alla har fått tillfälle att duscha beger vi oss för att äta frukost. Då märker vi att trots att vi redan varit vakna i runt 2 timmar är INGEN annan vaken än. Efter 20 minuter yrar William fram och säger god morgon dock och fortsätter med att försöka få liv i de andra
Efter en seg start på morgonen är det dags att spela brännboll. Det blir en spännande kamp mellan Skåne mot resten. Jag är inte ens säker på vem som vann men det var kul. Fast jag måste säga att det var äckligt att springa i den värmen, började svettas något oerhört och kände bara att: nej tur vi inte ska spela mer. På vägen tillbaka var vi några stycken som klättrade upp på toppen av ett utsiksställe på visbyborgen och blickade ut över stadslandskapet. Jag höll mig på säkert avstånd från kanten dåtill jag inte gillar höjder
Efter detta blev SDU:arna väldigt splittrade. Vi åt en gemensam lunch på en resturant och sedan begav sig folk åt lite olika håll. Jag och några till begav oss på till att se vad Vänsterpartiet höll på med i Almedalen och följde snacket där lite. (Nej inte talet utan tidigare.) Jag märker att kloickan blivit allt för mycket och det är dags att försöka samla ihop mitt gäng för återfärd. Ett par av dem var tröga med vi kom slutligen med våran båt och fick även tillfälle att säga ett ordentligt adjö till flera SDU:are.
Båtresan hem och bilresan följs av flera livliga disskusioner i gruppen angående strukturering av csn bidrag, nationalism, skolpolitik samt hur vi ska ställa oss i förhållande Israel/Palestina konflikten. Vi han nästan hela vägen hem innan vi var klara med det hehe. Efter att ha släppt av två personer och det återstod tre personer i bilen hände något oväntat.
På en mörk väg, smal, mörk med alé på båda sidorna möter vi en skadad bil som står snett över vägen. Föraren verkar inte skadad men är i chocktillstånd. Vår förare tog en snabbt besult och bad oss stanna i bilen medans han pratade med honom, satte upp varningstrianglar och pratade med inkommande bilister. Vi får reda på att han hade kört på ett vildsvin på vägen, att de varit flera stycken och att följden blev att han åkt in i ett träd med bilen. Vi var alla i ett smått chocktillstånd och insåg att han vi inte precis innan stannat en liten stund extra för en sak hade vi kunnat vara mitt i denna olyckan och vem vet hur det hade gått? Man får anta att ödet var på våran sida idag och även på denna andra förare som verkade klara sig utan synbara skador. Runt 2 på natten beger vi oss bort från scenen som nu har täcks av ambulsans, polis och brandmän. Genom bilens cd-spelare lyssnar vi på Dangerzone från topgun och påminns om våran egen dödlighet.
Kommentera